Örnkoll på sortering
och sopor
Så här gör vi i
Sorsele
Ekokommun.
Sopor i Fjällvärlden – hur
fungerar det i Sorsele
kommun?
En solig dag i början av mars besöker vi
Gunnar Brännström, chef för GVA. Han
sammanfattar sitt uppdrag så här:
”Kommunens ansvar är att erbjuda ett
fungerande system – sedan är det upp
till individen att använda det”
Infart till ÅVC i Ammarnäs.
Vad ska vi göra med farligt avfall?
Det ska du lämna hos ÅVC
(Återvinningscentralen) i Ammarnäs och
i miljöbodan i Kraddsele.
Där finns plats för småbatterier,
färgrester, lampor, lysrör och kemikalier.
Bilbatterier och däck utan fälg ska
lämnas hos den firma där du köpte det.
Miljöboden i Ammarnäs ÅVC
Vad gör vi med tidningar och
förpackningar?
Förpackningsinsamlingen ligger vid
skolan och bekostas genom avgifter på
alla förpackningar. Den arrangeras av
FTI - förpacknings och
tidningsinsamlingen – och Ammarnäs
Idrottsförening har skötseln.
Där kan du lämna sorterade burkar, glas
och plast också.
Förpackningsinsamling med utsikt.
Vad är grovsopor?
Det kan vara gamla madrasser och annat
som är brännbart, byggavfall, järnskrot,
faktiskt det mesta från ett hushåll.
Sådant lämnar du vid ÅVC.
Återvinningscentral med utsikt.
öppet varje tisdag kl 10.00 – 17.30
och 1:a söndagen i varje månad från maj
till september kl 15.00-17.00.
Vad gör jag med en gammal
skrotbil?
Den måste gå till en bilskrot. Vi har inget
utrymme för sådant.
Är en toastol miljöfarlig?
I sig är den inte det, men du ska ändå
inte gräva ned den.
En toastol är inte farligt avfall – det är
restavfall i ÅVC.
Container för restavfall finns vid ÅVC.
Vad gör vi med matavfall?
Kompostering av matavfall sker hos dig
själv. Fastighetsägare kan göra en egen
kompost eller ta med sig till
storkomposten i Sorsele.
Elskrot kan lämnas vid ÅVC
Var det något mera?
Jo, vi har en service att vi tar emot el-
och elektronikavfall vid vår ÅVC. Där kan
du lämna vitvaror och elektriska element
som ska kasseras. Vi ser till att de går
till återvinning.
Snart har vi sorterat bort allt som
ska återvinnas – vad gör jag då med
soppåsen?
Då behöver du ett eget kärl som vi kan
komma och tömma. Bor du inom sop-
hämtningsområdet finns bra lösningar
att ansluta sig till.
OBS! inga sopkärl utan tunnor för
returburkar till Ammarnäs IF.
OBS! Inga sopkärl - utan returkärl!
Fast boende har alltså ett system
med kärl och hur fungerar det?
Inte bara kommunbor, utan också
sommarstugeägare kan skaffa ett kärl.
Det finns ett fritidshusabonnemang man
kan lösa. Kärlen töms var annan vecka
med sopbilen.
Det går bra att teckna ett abonnemang
på tel 0952-14061.
Systemet fungerar bra, det har vi sett
bland annat genom Plockanalysen som
genomfördes i fjol. Men vi har förstått att
några vill ha en annan lösning. Det finns
de som upplever att skötseln av ett kärl
kan bli problem. Om de lämnar stugan
och åker bort så står kärlet framme för
väder och vind och snöar kanske över.
Snö – ett hinder för sopsystemet?
Om någon vill ta emot andras
hushållssopor får den det då?
Det finns fastighetsägare som delar på
ett kärl. För oss handlar det om skötsel
och om abonnemang på kärlet.
Skötsel och abonnemang är ett måste för
att systemet ska fungera.
Hur ska man göra så det fungerar?
Det går att tänka sig ett gemensamt
kärl för flera fritidsfastigheter och om
någon vill sköta ett sådant kärl så
föreslår jag att den ringer mig.
0952-14071 är min telefon.
Vem finansierar systemet?
Sorsele Kommun står för sophanteringen
och den är avgiftsfinansierad.
Alla fastighetsägare betalar genom sin
grundavgift till systemet med containers
för grovsopor och ÅVC.
Alla brukare betalar genom soptaxan.
Betalsäckar – skulle det fungera?
Vi tror att det skulle fungera. Men då
behövs det att en entreprenör i t ex
Ammarnäs tar på sig skötseln av en
sådan lösning.
Hur är det med turister och övrigt
friluftsliv då? Till exempel vandrare
och fiskare?
För fiskare har vi sedan många år ett
samarbete med Fiskevårdsområdet på
rastplatserna vid älven och Tjulån.
Vandrare behöver något liknande.
Frågan måste lösas snart för att
systemet ska fungera fullt ut.
Vad säger vi åt de gäster vi har
idag?
Sortera vid FTI och ta kontakt med
turistföretagen i byn för hanteringen av
soppåsen – de kanske kan hjälpa till
utan stora kostnader. Men vad ni än gör
– släng inte soporna osorterade!
Varför ska vi inte lämna osorterat?
Gunnar Brännström citerar från
avfallsveriges hemsida:
"Om varje hushåll i Sverige slänger en
lågenergilampa om året i sin soppåse
beräknas 19-34 kg kvicksilver att spridas
till miljön via soppåsen. Detta kan
jämföras med att en tesked kvicksilver
kan förgifta en medelstor sjö."
Det räcker som motivering, säger han
och vi avslutar samtalet som gett oss
både tydliga anvisningar och något att
fundera på.
Källsortering – Checklista
o
ÅVC - Farligt avfall ska till Återvinningen vid brandstationen
o
Dit hör kemikalier, färgrester, lysrör, glödlampor, batterier etc
o
På ÅVC finns containers för metall, brännbara sopor, byggrester som
trä, restavfall som toastolar och en hörna för vitvaror som kylskåp.
(Detta är en service från kommunen för det är egentligen ett
producentansvar med all el-skrot)
o
INTE till ÅVC: bildäck, motorer, bilbatterier och annat som ska
tillbaka till butiken där du köpte varan.
o
Farligt avfall måste ha hela behållare, ska märkas med innehåll och
får inte blandas.
o
Företag som vill lämna farligt avfall måste först kontakta kommunen
för avtal.
o
FTI - förpacknings och tidningsinsamlingen vid skolan
o
Dit hör mjölkpaket, flingpaket, plastburkar, sköljda konservburkar,
rengjorda glasburkar, rena plastpåsar och glasflaskor.
o
Fraktionerna heter ”mjukplast”, ”hårdplast”, ”papper” och ”kartong”,
”glas färgat” och ”glas ofärgat” samt ”förpackningar av metall”.
o
På FTI kan du också lämna wellpapp och tidningar samt rena
aluminiumburkar och PET-flaskor som Ammarnäs IF kan panta.
o
Du ska INTE lämna Soppåsen bland förpackningarna!
o
OBS! Förpackningar som innehåller flera materialslag separeras om
det är möjligt. Annars tillhör förpackningen det materialslag som
den innehåller mest av.
o
Soppåsen ska till sopkärlet.
o
Hit hör blöjor, papperstussar och smutsiga plastpåsar och annat
brännbart avfall.
o
Kuvert ska alltid lämnas som brännbart avfall (sorteras ändå bort
från papper).
o
Absolut INTE till SOPPÅSEN: Plåt eller glas!
Sorterat avfall blandas inte i bilen som hämtar!
Källsorteringen är ett system i hela landet. Olika fraktioner åker till olika
slutstationer. PET-flaskor blir jackor och dragkedjor, glas blir
isoleringsmaterial och papper blir nya tidningar efter behandling.
Källsortering – Sparar pengar.
1990 deponerade vi 6000 ton avfall per år i kommunen och idag bara 50 ton.
Varje deponerat ton kostar ca 465 kr bara i skatt!
De 650 ton som idag skickas till förbränning kostar totalt ca 2000 kr per ton.
Ekokommunen Sorsele
Vad gör man i en Eko-kommun? Vad
innebär begreppet ”Eko”? Vad blev
resultatet av tjugo års ekoarbete? Vi
frågar Erik Sundkvist från Miljöskolan
som utvärderat frågan från perioden
2002-2010. Han sammanfattar:
”Inom frågor som ekologisk fiskevård,
naturvårdande jordbruk, förvaltning av
småviltjakten, avfall, återvinning och
förnybar uppvärmning ligger kommunen
mycket väl till nationellt.
Skolan arbetar också till stor del aktivt
och bra med natur, miljö och
företagskontakter.”
Har ekosatsningen inneburit några
nya företag?
Många företag har startat/utvecklats
inom ”ekoområden” - som förädling av
livsmedel, trävaror, biobränslen och
hållbar turism.
Vad innebär begreppet ”EKO”?
Ordet ”Eko” står för att skapa en
långsiktigt hållbar utveckling genom att
kombinera ekologi med ekonomi. Det
senare ordet handlar om hushållning
med knappa resurser t ex pengar. Men
knappa resurser kan också vara t.ex.
naturresurser eller entreprenörer eller
som jag lärde mig av en kille i en
skolklass ”tjejer och skotrar”. Knappa
resurser handlar om lokala
förutsättningar.
Kan man skapa delaktighet i en lokal
utveckling så kommer bygdens kunskap
och engagemang till användning, det är
viktig.
Finns det några krav för att få kalla
sig ekokommun?
Åtagandet som Ekokommun bygger på
att så långt som möjligt arbeta enligt de
4 systemvillkoren:
1. Ämnen från jordskorpan får inte
systematiskt öka i naturen
Med detta menas att ämnen som olja,
fossilt kol och metaller inte får utvinnas
snabbare än de nybildas eller ge upphov
till föroreningar som naturen inte kan ta
hand om. Vi måste använda förnybara
råvaror i mycket högre grad och ha en
fungerande återvinning.
Så om vi har en fungerande
återvinning så behöver vi inte gräva
upp lika mycket nya metaller till
maskiner och apparater?
Just det.
2. Ämnen från samhällets produktion får
inte systematiskt öka i naturen
Detta handlar om de ämnen som
människan tillverkar och som kan vara
direkt giftiga och/eller svåra för naturen
att ta hand om och bryta ned. Hit hör
PCB, DDT, freoner, flamskyddsmedel,
antibakteriella medel och mycket annat
som ofta kan spridas långt och t.ex. ge
genetiska effekter och
hormonstörningar. För att klara villkor 2
behöver industrin och vi konsumenter
sluta använda vissa ämnen och
produkter. Konkret handlar villkoret
mycket om kunskap, inköp/upphandling
och rätt hantering av farliga ämnen.
Frågan om freon i kylskåpen för
några år sedan är en sådan fråga?
Just det. Nu har vi kylmedia som inte
påverkar ozonlagret så mycket.
3. Det fysiska underlaget för naturens
kretslopp och mångfald får inte utarmas
För att naturens kretslopp ska fungera
krävs utrymme och att naturliga
processer i mark och vatten inte störs
allt för mycket. Även de mest naturliga
ämnen kan annars bli till problem.
Olika arter har alla sin funktion i
näringskedjor.
Villkor 3 kan ibland kräva att områden
måste skyddas helt, men det handlar
ofta om andra åtgärder, t.ex. att
jordbrukaren dikar sin mark på rätt sätt
och att vägbyggare lägger vägtrummor
så att fisken kan fortsätta att vandra
naturligt i vattendragen samt att
förnybara råvaror faktiskt nyttjas och
inte slängs. Att låta jordbruksmarken
växa igen är ungefär som att slänga fin
mat utan att äta den.
Det är också viktigt att komma ihåg att
människan tillhör naturen. Även inom
reservat måste ortsbor och besökare
kunna leva och verka.
För vår del kan kraftverksdammar i
Vindelälven vara oacceptabelt,
medan vandringsleder i
naturreservatet är OK?
Ja, och naturbeten på Vindelälvens
stränder i Ammarnäs är till och med
önskvärt för det öppna landskapet.
4. Effektiv och rättvis resurshushållning
för att tillgodose mänskliga behov
20 % av jordens befolkning förbrukar
cirka 80 % av resurserna och förnybara
resurser nyttjas för dåligt. För att klara
villkor 4 måste i grunden resurserna
fördelas bättre och I-världen måste
hushålla mycket mer; konkret i samband
med alla inköp, genom bra byggande,
energi- och transportlösningar, med
återvinning och genom att i högre grad
förädla och nyttja förnybara och lokala
resurser.
Så genom att hugga och elda min
egen skog så blir jag lokalt hållbar
och tär inte på globala
enegiresurser?
Ja, och genom att ha god isolering i ditt
hus så blir det ännu mera över åt andra.
Till mänskliga behov i villkor 4 hör också
viktiga ”sociala” uppgifter; att arbeta för
trivsel, hälsa, trygghet, framtidstro,
demokrati, jämställdhet, integration etc.
Barn och ungdomar ska prioriteras.
Både ekokommunkonceptet och Agenda
21, FN:s program för hållbar utveckling,
talar mycket om vikten av att fördela
resurser och ta ansvar för andra delar av
världen. Ett gott exempel är kommunens
mottagning av flyktingar och att man i
insamlingarna till världens barn ligger i
topp som Sveriges mest generösa
kommun.
Så fyra systemvillkor och Agenda 21
är kraven på en ekokommun?
Det kan man säga.
Hur började ekokommunarbetet?
Sorsele började i slutet av 1980-talet ta
de första stegen och i december 1990
beslutade Kommunfullmäktige (KF) att
Sorsele skulle delta i
Ekokommunprojektet, som en av då 12
kommuner i landet.
Arbetet under 90-talet handlade mycket
om kunskapsspridning och diskussioner
om vad var och en kunde och ville bidra
med. Inom ramen för cirka 25
studiecirklar tog byar, företag och
föreningar fram egna handlingsprogram,
som sedan faktiskt till stor del
genomförts lokalt.
Har du några exempel?
Man bildade Sorselebönderna som
förädlar lokala livsmedel, fjärrvärmen
byggdes ut, kommunen byggde ut
återvinning och miljöstationer, man
satsade på fiskevård och stöd till
företagens miljöarbete samt många
aktiviteter och projekt i skolorna.
Skolaktiviteterna har dels handlat om att
stärka kunskaperna om natur, kultur och
miljö (kunskap, lokal identitet) och dels
om att stimulera till praktiskt arbete i
olika projekt (entreprenörsanda).
För ekokommunarbetet tilldelades
Sorsele kommun och dess invånare 1996
andra pris i Kung Carl XVI Gustafs
Miljötävlan för alla landets kommuner.
Vilka nya områden ska in i arbetet?
Några viktiga frågor från ekoprogrammet
där det finns mycket mer att göra är
bl.a. samarbete med universitet och
högskolor kring forskning och utbildning
inom hållbar utveckling och att miljökrav
ställs på ett bättre och mer kontinuerligt
sätt vid upphandlingar.
Hälsofrågorna behöver också
uppmärksammas mer.
Inom transportsektorn behöver
samordnade transporter, ecodriving och
tillgång på miljöanpassade fordon och
bränslen förbättras. Information och
uppföljning av ekoarbetet behöver också
förbättras.
Ett bra ekoarbete är bra för plånboken –
det är något att komma ihåg.
Du har också arbetat framåt med
planen. Hur gick det?
Ett nytt program för Sorsele
Ekokommun har tagits fram för
perioden 2011-2015.
Om du vill se detta förslag eller veta mer
kan du kontakta kommunens växel,
0952-14000 eller besöka hemsidan
www.sorsele.se
Vandringsturism i Vindelfjällen
– en del av den hållbara turismen i ekokommunen Sorsele.
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen (ViV) ska ge möjligheter för
nya turistiska paket längs Vindelvaggileden – leden som förbinder Ammarnäs och
Kungsleden i Sverige med Krokstrand och Nordlandsleden i Norge.
Projektet ska resultera i att vi erbjuder leder, kojor och guider som ger trygg
vandring, bekväm vila, förståelse för områdets kultur och massor av
naturupplevelser.
I gengäld begär vi av gästerna att de ska vandra med ansvar – att följa
områdets regler och att vara rädda om naturen och kulturen.
En grundförutsättning för arrangörer och återförsäljare av vandringsturism är att
man ansluter sig till kommunens system för att minimera mängden avfall.
Återvinning, sortering och sophämtning är grunden i all hållbar turism.
Denna skrift presenterar frågan om ”miljö”. Den är del 1 i en serie av häften som
presenterar kvalitetens delar. Andra teman är ”säkerhet”, ”bekvämlighet” och
”vandra spårlöst”.
För mera information om landsbygdsprojektet ViV:
Ingemar Johansson, 0952-14303,
ingemar.johansson@sorsele.se
Urban Berglund, 0952-61100,
tisdagar@bertejaure.se
För information om sophanteringen i Sorsele Kommun:
Gunnar Brännström, 0952-14000,
gunnar.brannstrom@sorsele.se
För text och bild svarar Urban Berglund.
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen finansieras av:
Document Outline - gva.pdf
- checklista-version-110821
- ekokommunen-sorsele
Dostları ilə paylaş: |